Jag har hittils inte kommit mig för att skriva någonting under den här resan, men lyckligtvis har vi många duktiga skribenter i vår grupp som redan har skött om den saken exemplariskt. Det finns inte mycket jag kan tillägga som inte redan har sagts, men jag tänkte att jag för omväxlings skull ändå kunde göra ett kort sammandrag på svenska över mina egna upplevelser.

Resan har i sin helhet varit så pass upplevelserik och fantastisk att det är väldigt svårt att peka ut några enskilda saker. Det var fint att få träffa min mormor (och alla andra släktingar också, förstås). Förutom alla sevärdheter har det även varit en stor privilegie att få utöva aikido på budogrenens hemmaplan, så att säga. Kanske kommer jag ändå mest att sakna det japanska folkets uppfattning om artighet och respekt. Kustaa nämnde redan samurajernas morallära, ”bushido”, i sin tidigare bloggpost och jag tycker att det rätt så bra beskriver det japanska samhällets anda.

Trots att min japanska är (minst sagt) rostig, klarade jag ändå utan några större problem av exempelvis enkla frågor eller beställningar på kaféer, i butiker, osv. Men jag vill definitivt träna upp min japanska inför nästa besök…att lära sig läsa/tolka japansk text skulle onekligen vara till nytta.

Stort tack till hela gruppen för en fantastisk resa!
ありがとうございました

Medan resten av gruppen var i Kyoto tog jag en dag för mig själv och passade på att åka ner till Takamatsu för träffa några av mina släktingar. På bilden (från vänster till höger): min moster, min mors kusin och min 93-åriga mormor.

Min kusin kom också på besök senare på kvällen efter jobbet